Summary

Kombinerade transkraniell magnetisk stimulering och elektroencefalografi av dorsolaterala prefrontala Cortex

Published: August 17, 2018
doi:

Summary

Det protokoll som presenteras här är för TMS-EEG studier utnyttjar intracortical retbarhet test-retest design paradigm. Syftet med protokollet är att producera tillförlitliga och reproducerbara kortikala upphetsning åtgärder för att bedöma neurofysiologiska funktion relaterade till terapeutiska interventioner vid behandling av neuropsykiatriska sjukdomar som egentlig depression.

Abstract

Transkraniell magnetisk stimulering (TMS) är en icke-invasiv metod som producerar neural magnetiseringen i cortex genom kort, tidsvarierande magnetiska fältet pulser. Inledandet av kortikala aktivering eller dess modulering beror på bakgrunden aktivering av nervceller i regionen kortikala aktiveras, egenskaperna hos spolen av dess ställning och dess orientering med avseende på huvudet. TMS kombinerat med samtidig electrocephalography (EEG) och neuronavigation (nTMS-EEG) möjliggör bedömning av cortico-kortikala upphetsning och connectivity i nästan alla kortikala områden på ett reproducerbart sätt. Detta förskott gör nTMS-EEG ett kraftfullt verktyg som kan korrekt bedöma hjärnan dynamik och neurofysiologi i test-retest paradigm som krävs för kliniska prövningar. Begränsningar av denna metod inkluderar artefakter som täcker den inledande hjärnan reaktiviteten till stimulering. Således kan processen för att ta bort artefakter också extrahera värdefull information. Dessutom de optimala parametrarna för dorsolaterala prefrontala (DLPFC) stimulering är inte helt kända och aktuella protokoll utnyttja variationer från motoriska cortex (M1) stimulering paradigm. Föränderliga nTMS-EEG mönster hoppas dock att hantera dessa frågor. Det protokoll som presenteras här introducerar vissa standard praxis för att bedöma neurofysiologiska funktion från stimulering till den DLPFC som kan användas hos patienter med behandling resistent psykiatriska störningar som får behandlingen som transkraniell likström stimulering (TDC), repetitiva transkraniell magnetisk stimulering (rTMS), magnetisk beslag terapi (MST) eller elektrokonvulsiv terapi (ECT).

Introduction

Transkraniell magnetisk stimulering (TMS) är ett neurofysiologiska verktyg som gör det möjligt för icke-invasiv bedömning av kortikala neuronal aktivitet med hjälp av snabb, tidsvarierande magnetiska fältet pulser1. Dessa magnetiska fältet pulser inducerar en svag ström i ytliga cortex under spolen som resulterar i membran depolarisation. Den efterföljande kortikala aktivering eller modulering är direkt relaterad till kännetecknen av spolen, dess vinkel och riktning i skallen2. Vågformen i pulsen släpps ut från spolen och den underliggande delstaten nervceller påverkar den resulterande kortikala aktivering3.

TMS kan bedömningen av kortikala funktioner av frammana beteendemässiga eller motoriskt svar eller genom avbrott i uppgiftsrelaterade bearbetning. Retbarhet av cortico-spinal processer kan utvärderas genom inspelning elektromyografisk (EMG) Svaren framkallade från enda TMS pulser över motoriska cortex, medan intracortical excitatoriska (intracortical underlättande; ICF) och hämmande mekanismer (kort och lång intracortical hämning; SICILIAN och LICI) kan vara utforskad med Parade-pulse TMS. Repetitive TMS kan störa olika kognitiva processer, men används främst som ett terapeutiskt verktyg för en mängd olika neuropsykiatriska störningar. Kombinationen av TMS med samtidiga elektroencefalografi (TMS-EEG) kan dessutom användas för att bedöma cortico-kortikala upphetsning och anslutning4. Slutligen, om administrationen av TMS levereras med neuronavigation (nTMS), det kommer att möjliggöra exakta test-retest paradigm eftersom den exakta platsen för stimulering kan registreras. De flesta av kortikala manteln kan riktas och stimuleras (inklusive de områden som inte producerar mätbara fysiska eller beteendemässiga Svaren) således cortex kan funktionellt mappas.

EEG signalen framkallat från enda eller parkopplade puls TMS kan underlätta bedömningen av cortico-kortikala anslutning5 och det aktuella tillståndet för hjärnan. TMS-inducerad elektrisk ström resulterar i handlingspänningar kan aktivera synapser. Fördelningen av postsynaptiska strömmarna kan registreras genom EEG6. EEG signalen kan användas för att kvantifiera och lokalisera synaptic aktuella distributioner genom dipol modellering7 eller minimum-norm uppskattning8, när flerkanals EEG är anställd, och med ledningsförmåga struktur av huvudet stod för. Kombinerade TMS-EEG kan användas för att studera kortikala hämmande processer9, svängningar10, cortico-kortikala11 och interhemispheric interaktioner12och kortikala plasticitet13. Viktigast av allt, kan TMS-EEG probe retbarhet förändringar under kognitiva eller motoriska aktiviteter med bra test-retest tillförlitlighet14,15. Viktigt, har TMS-EEG potential att avgöra neurofysiologiska signaler som kan tjäna som prediktorer för respons till terapeutiska interventioner (rTMS eller farmakologiska effekter) i test-retest mönster16,17.

Principerna för neuronavigation för TMS är baserad på principerna om Ramlösa stereotaxy. Den-system användningen en optisk tracking system18 som sysselsätter en ljusavgivande kamera som kommunicerar med ljus-reflekterande optiska element bifogas både huvudet (via en referens-tracker) och TMS spolen. Neuronavigation möjliggör spole lokalisering på MRI 3D-modellen med hjälp av en digitalisering referensverktyg eller penna. Användning av neuronavigation underlättar infångandet av spole orientering, läge och anpassning till personens huvud samt digitizationen av EEG elektrod positioner. Dessa funktioner är avgörande för test-retest design experiment och för exakt stimulering av en angiven plats inom dorsolaterala prefrontala cortex.

För att utnyttja ett TMS-EEG protokoll i en test-retest experiment, det måste vara korrekt inriktning och konsekvent stimulering av kortikala regionen att få pålitlig signaler. TMS-EEG inspelning kan vara sårbara för olika artefakter. TMS inducerad artefakt på EEG elektroderna kan filtreras med förstärkare som kan återställa efter en fördröjning19,20 eller med förstärkare som inte kan vara mättade21. Dock andra typer av artefakt som genereras genom ögonrörelser eller blinkar, kraniala muskelaktivering i närhet till EEG elektroderna, slumpmässiga elektrod rörelse och sin polarisering och genom spolen Klicka eller somatisk sensation måste beaktas. Försiktig betvinga förberedelse som säkerställer elektrod impedanser nedanför 5 kΩ, immobilisering av spolen över elektroderna och ett skum mellan spole och elektroder att minska vibrationer (eller ett distanselement för att eliminera lågfrekventa artefakter22), öronproppar och även auditiv maskering bör användas för att minimera dessa artefakter23. Det protokoll som presenteras här introducerar en standardprocess för att bedöma neurofysiologiska fungerar när stimulering appliceras över den dorsolaterala prefrontala (DLPFC). Fokus ligger på gemensamma Parade-pulse paradigm som har validerats i studierna av M19,15,16.

Protocol

Alla experimentella procedurer presenteras här har godkänts av vår lokala etiska kommittén efter riktlinjer för Helsingforsdeklarationen. 1. huvud registrering för Neuronavigated TMS — EEG Skaffa en hög upplösning hela huvudet T1-vägd strukturella MRI för varje deltagare. Skanna enligt neuronavigation tillverkarens riktlinjer. Ladda upp bilder på navigationssystemet. Kontrollera om MRI scannas korrekt. Välj väderstrecken (pre auricular punkter, nasion och spe…

Representative Results

Figur 1 A illustrerar TMSevoked potential efter DLPFC stimulering över F3 elektroden efter genomsnitt 100 epoker från varje session för en hälsosam volontär. I den här bilden belysa vi effekten av CS på TS jämfört med villkoret enda puls när TS används ensam. CS modulerar N100 omläggning på ett tydligt sätt även i ett ämne. I den SICILIAN och LICI sessioner, N100 är oftast ökat och i ICF minskar i absoluta värden jämfört …

Discussion

TMS-EEG möjliggör direkt och noninvasiv stimulering av de flesta kortikala områden och förvärvet av den resulterande neuronal aktiviteten med mycket bra plats-temporal upplösning30, särskilt när neuronavigation utnyttjas. Fördelen med detta metodologiska framsteg är baserad på det faktum att TMS-framkallat EEG signaler har sitt ursprung från den elektriska neural aktiviteten och det är ett index för cortico-kortikala upphetsning. Detta har enorm potential i neuropsykiatriska patientg…

Offenlegungen

The authors have nothing to disclose.

Acknowledgements

Detta arbete finansierades delvis av NIMH R01 MH112815. Detta arbete fick också stöd av Temerty Family Foundation, Grant Family Foundation och Campbell familj Mental Health Research Institute vid centrum för missbruk och Mental hälsa.

Materials

CED Micro1401-3 Cambridge Electronic Design Limited CED Micro1401-3 Digital Data Recocrder
BISTIM'2 Package Option 1 Magstim 3234-00 TMS paired pulse stimulator
Magstim 200'2 Unit (2 items) Magstim 3010-00 TMS stimulators
UI controller Magstim 3020-00 TMS controller
BISTIM'2 UI controller Magstim 3021-00 TMS controller
BISTIM connecting module Magstim 3330-00 TMS connecting module
D70 Alpha Coil – P/N 4150-00 (Alpha 70mm double coil) Magstim 4150-00 TMS coil
Brainsight Rogue-Resolutions Brainsight 2 Neuronavigator
Model 2024F Intronix 2024F Electromyograph
Neuroscan SynAmps RT 64 channel System Compumedics Neuroscan 9032-0010-01 Electroencephalograph
Quick-Cap electrode system 64 Compumedics Neuroscan 96050255 EEG Cap

Referenzen

  1. Barker, A. T., Jalinous, R., Freeston, I. L. Non-invasive magnetic stimulation of human motor cortex. Lancet. 1 (8437), 1106-1107 (1985).
  2. Ilmoniemi, R. J., Ruohonen, J., Karhu, J. Transcranial magnetic stimulation–a new tool for functional imaging of the brain. Critical Reviews in Biomedical Engineering. 27 (3-5), 241-284 (1999).
  3. Matthews, P. B. The effect of firing on the excitability of a model motoneurone and its implications for cortical stimulation. The Journal of Physiology. 518, 867-882 (1999).
  4. Casali, A. G., Casarotto, S., Rosanova, M., Mariotti, M., Massimini, M. General indices to characterize the electrical response of the cerebral cortex to TMS. NeuroImage. 49 (2), 1459-1468 (2010).
  5. Massimini, M., Ferrarelli, F., Huber, R., Esser, S. K., Singh, H., Tononi, G. Breakdown of cortical effective connectivity during sleep. Science. 309 (5744), 2228-2232 (2005).
  6. Ilmoniemi, R. J., et al. Neuronal responses to magnetic stimulation reveal cortical reactivity and connectivity. Neuroreport. 8 (16), 3537-3540 (1997).
  7. Scherg, M., Ebersole, J. S. Models of brain sources. Brain Topography. 5 (4), 419-423 (1993).
  8. Hämäläinen, M. S., Ilmoniemi, R. J. Interpreting magnetic fields of the brain: minimum norm estimates. Medical & Biological Engineering & Computing. 32 (1), 35-42 (1994).
  9. Daskalakis, Z. J., Farzan, F., Barr, M. S., Maller, J. J., Chen, R., Fitzgerald, P. B. Long-interval cortical inhibition from the dorsolateral prefrontal cortex: a TMS-EEG study. Neuropsychopharmacology: Official Publication of the American College of Neuropsychopharmacology. 33 (12), 2860-2869 (2008).
  10. Rosanova, M., Casali, A., Bellina, V., Resta, F., Mariotti, M., Massimini, M. Natural frequencies of human corticothalamic circuits. The Journal of Neuroscience: The Official Journal of the Society for Neuroscience. 29 (24), 7679-7685 (2009).
  11. Groppa, S., Muthuraman, M., Otto, B., Deuschl, G., Siebner, H. R., Raethjen, J. Subcortical substrates of TMS induced modulation of the cortico-cortical connectivity. Brain Stimulation. 6 (2), 138-146 (2013).
  12. Borich, M. R., Wheaton, L. A., Brodie, S. M., Lakhani, B., Boyd, L. A. Evaluating interhemispheric cortical responses to transcranial magnetic stimulation in chronic stroke: A TMS-EEG investigation. Neuroscience Letters. 618, 25-30 (2016).
  13. Chung, S. W., et al. Demonstration of short-term plasticity in the dorsolateral prefrontal cortex with theta burst stimulation: A TMS-EEG study. Clinical Neurophysiology: Official Journal of the International Federation of Clinical Neurophysiology. 128 (7), 1117-1126 (2017).
  14. Lioumis, P., Kicić, D., Savolainen, P., Mäkelä, J. P., Kähkönen, S. Reproducibility of TMS-Evoked EEG responses. Human Brain Mapping. 30 (4), 1387-1396 (2009).
  15. Farzan, F., et al. Reliability of long-interval cortical inhibition in healthy human subjects: a TMS-EEG study. Journal of Neurophysiology. 104 (3), 1339-1346 (2010).
  16. Cash, R. F. H., et al. Characterization of Glutamatergic and GABAA-Mediated Neurotransmission in Motor and Dorsolateral Prefrontal Cortex Using Paired-Pulse TMS-EEG. Neuropsychopharmacology: Official Publication of the American College of Neuropsychopharmacology. 42 (2), 502-511 (2017).
  17. Premoli, I., et al. TMS-EEG signatures of GABAergic neurotransmission in the human cortex. The Journal of Neuroscience: The Official Journal of the Society for Neuroscience. 34 (16), 5603-5612 (2014).
  18. Wiles, A. D., Thompson, D. G., Frantz, D. D. Accuracy assessment and interpretation for optical tracking systems. SPIE. 5367, 421-433 (2004).
  19. Iramina, K., Maeno, T., Nonaka, Y., Ueno, S. Measurement of evoked electroencephalography induced by transcranial magnetic stimulation. Journal of Applied Physics. 93 (10), 6718-6720 (2003).
  20. Virtanen, J., Ruohonen, J., Näätänen, R., Ilmoniemi, R. J. Instrumentation for the measurement of electric brain responses to transcranial magnetic stimulation. Medical & Biological Engineering & Computing. 37 (3), 322-326 (1999).
  21. Ives, J. R., Rotenberg, A., Poma, R., Thut, G., Pascual-Leone, A. Electroencephalographic recording during transcranial magnetic stimulation in humans and animals. Clinical Neurophysiology: Official Journal of the International Federation of Clinical Neurophysiology. 117 (8), 1870-1875 (2006).
  22. Ruddy, K. L., Woolley, D. G., Mantini, D., Balsters, J. H., Enz, N., Wenderoth, N. Improving the quality of combined EEG-TMS neural recordings: Introducing the coil spacer. Journal of Neuroscience Methods. 294, 34-39 (2017).
  23. Massimini, M., et al. Cortical reactivity and effective connectivity during REM sleep in humans. Cognitive Neuroscience. 1 (3), 176-183 (2010).
  24. Yousry, T. A., et al. Localization of the motor hand area to a knob on the precentral gyrus. A new landmark. Brain: A Journal of Neurology. 120, 141-157 (1997).
  25. Rossini, P. M., et al. Non-invasive electrical and magnetic stimulation of the brain, spinal cord, roots and peripheral nerves: Basic principles and procedures for routine clinical and research application. An updated report from an I.F.C.N. Committee. Clinical Neurophysiology: Official Journal of the International Federation of Clinical Neurophysiology. 126 (6), 1071-1107 (2015).
  26. Chen, R., et al. Intracortical inhibition and facilitation in different representations of the human motor cortex. Journal of Neurophysiology. 80 (6), 2870-2881 (1998).
  27. Saisane, L., et al. Short- and intermediate-interval cortical inhibition and facilitation assessed by navigated transcranial magnetic stimulation. Journal of Neuroscience Methods. 195 (2), 241-248 (2011).
  28. Ferreri, F., et al. Human brain connectivity during single and paired pulse transcranial magnetic stimulation. NeuroImage. 54 (1), 90-102 (2011).
  29. Premoli, I., et al. Characterization of GABAB-receptor mediated neurotransmission in the human cortex by paired-pulse TMS-EEG. NeuroImage. 103, 152-162 (2014).
  30. Rogasch, N. C., Fitzgerald, P. B. Assessing cortical network properties using TMS-EEG. Human Brain Mapping. 34 (7), 1652-1669 (2013).
  31. Ilmoniemi, R. J., Kicić, D. Methodology for combined TMS and EEG. Brain Topography. 22 (4), 233-248 (2010).
  32. Peterchev, A. V., D’Ostilio, K., Rothwell, J. C., Murphy, D. L. Controllable pulse parameter transcranial magnetic stimulator with enhanced circuit topology and pulse shaping. Journal of Neural Engineering. 11 (5), 056023 (2014).
  33. Fecchio, M., et al. The spectral features of EEG responses to transcranial magnetic stimulation of the primary motor cortex depend on the amplitude of the motor evoked potentials. PLOS ONE. 12 (9), 0184910 (2017).
  34. Saari, J., Kallioniemi, E., Tarvainen, M., Julkunen, P. Oscillatory TMS-EEG-Responses as a Measure of the Cortical Excitability Threshold. IEEE transactions on neural systems and rehabilitation engineering: a publication of the IEEE Engineering in Medicine and Biology Society. 26 (2), 383-391 (2018).
  35. Fox, M. D., Liu, H., Pascual-Leone, A. Identification of reproducible individualized targets for treatment of depression with TMS based on intrinsic connectivity. NeuroImage. 66, 151-160 (2013).
  36. Casarotto, S., et al. Transcranial magnetic stimulation-evoked EEG/cortical potentials in physiological and pathological aging. Neuroreport. 22 (12), 592-597 (2011).
  37. Casarotto, S., et al. EEG responses to TMS are sensitive to changes in the perturbation parameters and repeatable over time. PloS One. 5 (4), 10281 (2010).
  38. Wu, W., et al. ARTIST: A fully automated artifact rejection algorithm for single-pulse TMS-EEG data. Human Brain Mapping. , (2018).
  39. Mutanen, T. P., Metsomaa, J., Liljander, S., Ilmoniemi, R. J. Automatic and robust noise suppression in EEG and MEG: The SOUND algorithm. NeuroImage. 166, 135-151 (2018).
  40. Ilmoniemi, R. J., et al. Dealing with artifacts in TMS-evoked EEG. Conference proceedings: …Annual International Conference of the IEEE Engineering in Medicine and Biology Society. IEEE Engineering in Medicine and Biology Society. Annual Conference. 2015, 230-233 (2015).
  41. Rogasch, N. C., et al. Removing artefacts from TMS-EEG recordings using independent component analysis: importance for assessing prefrontal and motor cortex network properties. NeuroImage. 101, 425-439 (2014).
  42. Mutanen, T. P., Kukkonen, M., Nieminen, J. O., Stenroos, M., Sarvas, J., Ilmoniemi, R. J. Recovering TMS-evoked EEG responses masked by muscle artifacts. NeuroImage. 139, 157-166 (2016).
  43. Farzan, F., Vernet, M., Shafi, M. M. D., Rotenberg, A., Daskalakis, Z. J., Pascual-Leone, A. Characterizing and Modulating Brain Circuitry through Transcranial Magnetic Stimulation Combined with Electroencephalography. Frontiers in Neural Circuits. 10, 73 (2016).
  44. Casula, E. P., Pellicciari, M. C., Picazio, S., Caltagirone, C., Koch, G. Spike-timing-dependent plasticity in the human dorso-lateral prefrontal cortex. NeuroImage. 143, 204-213 (2016).
  45. Noda, Y., et al. Characterization of the influence of age on GABAA and glutamatergic mediated functions in the dorsolateral prefrontal cortex using paired-pulse TMS-EEG. Aging. 9 (2), 556-572 (2017).
  46. Fitzgerald, P. B., Maller, J. J., Hoy, K., Farzan, F., Daskalakis, Z. J. GABA and cortical inhibition in motor and non-motor regions using combined TMS-EEG: a time analysis. Clinical Neurophysiology: Official Journal of the International Federation of Clinical Neurophysiology. 120 (9), 1706-1710 (2009).
check_url/de/57983?article_type=t

Play Video

Diesen Artikel zitieren
Lioumis, P., Zomorrodi, R., Hadas, I., Daskalakis, Z. J., Blumberger, D. M. Combined Transcranial Magnetic Stimulation and Electroencephalography of the Dorsolateral Prefrontal Cortex. J. Vis. Exp. (138), e57983, doi:10.3791/57983 (2018).

View Video