Summary

Typografisk inspelning Förfarande för mätning Sova i möss

Published: January 25, 2016
doi:

Summary

The recording of electroencephalogram (EEG) and electromyogram (EMG) in freely behaving mice is a critical step to correlate behavior and physiology with sleep and wakefulness. The experimental protocol described herein provides a cable-based system for acquiring EEG and EMG recordings in mice.

Abstract

Recording of the epidural electroencephalogram (EEG) and electromyogram (EMG) in small animals, like mice and rats, has been pivotal to study the homeodynamics and circuitry of sleep-wake regulation. In many laboratories, a cable-based sleep recording system is used to monitor the EEG and EMG in freely behaving mice in combination with computer software for automatic scoring of the vigilance states on the basis of power spectrum analysis of EEG data. A description of this system is detailed herein. Steel screws are implanted over the frontal cortical area and the parietal area of 1 hemisphere for monitoring EEG signals. In addition, EMG activity is monitored by the bilateral placement of wires in both neck muscles. Non-rapid eye movement (Non-REM; NREM) sleep is characterized by large, slow brain waves with delta activity below 4 Hz in the EEG, whereas a shift from low-frequency delta activity to a rapid low-voltage EEG in the theta range between 6 and 10 Hz can be observed at the transition from NREM to REM sleep. By contrast, wakefulness is identified by low- to moderate-voltage brain waves in the EEG trace and significant EMG activity.

Introduction

Tekniska framsteg har ofta utfällda kvantsprång i förståelsen av neurobiologiska processer. Till exempel, Hans Berger upptäckt 1929 att elektriska potentialer som spelats in från människans hårbotten tog formen av sinusvågor, vars frekvens var direkt relaterad till graden av vakenhet hos individen, har lett till snabba framsteg i förståelsen av sömn-vakna reglering, i både djur och människor lika. 1 Till denna dag electroencephlogram (EEG), i samband med elektromyogram (EMG), dvs., elektrisk aktivitet som produceras av muskler, representerar data "ryggrad" av nästan varje experimentell och klinisk utvärdering som syftar till att korrelera beteende och fysiologi med aktiviteten av kortikala neuroner i beter djur, inklusive människor. I de flesta grundläggande sömnforskningslaboratorier dessa EEG inspelningar utförs med hjälp av en kabel-baserade system (figur 1), där förvärvade data utsätts off-line mönster och spektrumanalys [t ex., tillämpning av en snabb Fouriertransform (FFT) algoritmen] för att bestämma vaksamhet tillståndet hos den patient som registreras. 2, 3 Sovplatser består av snabba ögonrörelser (REM) och icke-REM (NREM) sömn. REM-sömn kännetecknas av en snabb lågspänning EEG, slumpmässiga ögonrörelser och muskel Atonia, ett tillstånd där musklerna effektivt förlamad. REM-sömn är också känd som paradoxal sömn, eftersom hjärnans aktivitet liknar den för vakenhet, medan kroppen är till stor del bortkopplad från hjärnan och verkar vara i djup sömn. Däremot är motoriska nervceller stimuleras under NREM sömn men det finns ingen ögonrörelser. Human NREM sömn kan delas in i 4 steg, varvid steg 4 kallas djup sömn eller ortosömn och identifieras av stora, långsamma hjärnvågor med deltaaktiviteten mellan 0,5-4 Hz i EEG. Å andra sidan, en uppdelning mellan faser av NREM sömn i mindre djur, som råttor and möss, har inte fastställts, främst eftersom de inte har långa konsoliderade perioder av sömn som hos människa.

Under årens lopp, och på grundval av EEG tolkning, flera modeller av sleep-wake reglering, både kretskopplade och humoralt baserade, har föreslagits. Den neurala och cellulära basen av behovet av sömn eller, alternativt, "sova enhet," förblir olöst, men har conceptualized som en homeostatisk tryck som bygger under vakna perioden och upptas av sömn. En teori är att endogena somnogenic faktorer ackumuleras under vakenhet och att deras gradvisa ackumuleringen är väl underbyggt sömn homeostatisk tryck. Medan den första formella hypotesen att sova regleras av humorala faktorer har krediterats Rosenbaum arbete publicerades 1892 4, var det Ishimori 5, 6 och Pieron 7 som självständigt, och över 100 år sedan, visade förekomsten av sömnbefrämjande kemikalier. Både forskare föreslog, och visade verkligen att Hypnogenic ämnen eller "hypnotoxins" var närvarande i cerebrospinalvätskan (CSF) av sömnbrist hundar. 8 Under det senaste århundradet flera ytterligare förmodade Hypnogenic ämnen inblandade i sömnen homeostatiska processen har identifierats (för översikt, se ref. 9), inklusive prostaglandin (PG) D 2, 10 cytokiner, 11 adenosin, 12 anandamid, 13 och urotensin Il-peptid. 14

Experimentellt arbete av Economo 15, 16, Moruzzi och Magoun 17, och andra i början och mitten av 20: e talet producerade iakttagelser som inspirerade kretsbaserade teorier om sömn och vakenhet och, i viss mån, överskuggade då rådande humoral teori om sova. Hittills har flera "kretsmodeller" föreslagits, informerade var av data av varierande kvalitet och kvantitet (för översikt se ref. 18). En modell, Föreslår exempelvis att ortosömn genereras genom adenosin-förmedlad inhibering av acetylkolinfrisättning från kolinerga neuroner i den basala framhjärnan, en till största delen consisiting av kärnan av den horisontella delen av den diagonala bandet av Broca och substantia inominata. 19 En annan populär modell av sömn / vakna reglering beskriver en vippa omkopplingsmekanism på grundval av ömsesidigt hämmande interaktioner mellan sömnframkallande nervceller i ventrolaterala preoptiska området och väckningsframkallande neuroner i hypotalamus och hjärnstammen. 18, 20, 21 Dessutom för omkopplingen till och från REM-sömn, en liknande ömsesidigt inhiberande interaktion har föreslagits för områden i hjärnstammen, är att den ventrala periaqueductal grey, lateral pontina tegmentum och sublaterodorsal kärna. 22 Sammantaget har dessa modeller visat sig värdefull heuristik och gav viktiga tolkningsramar för studier i sömnforskning; emellertid ett nit bättre förståelse av de molekylära mekanismer och kretsar som reglerar sömn-vakna cykel kommer att kräva en mer fullständig kunskap om dess komponenter. Systemet för polygrafisk registrering beskrivs nedan bör hjälpa till i detta mål.

Protocol

Etik uttalande: Rutiner som involverar djurförsök har godkänts av Institutional Animal Experiment kommittén vid University of Tsukuba. 1. Framställning av elektroder och kablar för EEG / EMG Recordings Förbered EEG / EMG inspelning elektrod enligt följande förfarande. Obs: Elektroden är av engångstyp och kan endast användas för en djur. Planera noga konfigurationen ledningar för alla anslutningar. Placera märken på kontakterna för korrekt orientering. <…

Representative Results

Figur 1B visar exempel på musen EEG i de olika vaksamhet stater. Som framgår av tabell 1, är epoker klassificeras som NREM sömn om EEG visar stora, långsamma hjärnvågor med en delta rytm under 4 Hz och EMG har endast en svag eller ingen signal. Epoker klassificeras som REM-sömn om EEG visar snabba lågspänning hjärnvågor i theta intervallet mellan 6 och 10 Hz och EMG visar låg amplitud. Andra epoker bör klassificeras som vak…

Discussion

Detta protokoll beskriver en set-up för EEG / EMG inspelningar som gör bedömningen av sömn och vakenhet under låg brus, kostnadseffektiva och hög kapacitet förhållanden. På grund av den begränsade storleken på EEG / EMG elektrodhuvudanordningen, kan detta system kombineras med andra implantat för intra-hjärnan experiment, inklusive optogenetik (optisk fiber implantation) eller i kombination med samtidig kanyl implantation, mikroinfusion av läkemedel i musen hjärna. 31 Dessutom erbjuder utformni…

Offenlegungen

The authors have nothing to disclose.

Acknowledgements

We thank Dr. Larry D. Frye for editorial help with this manuscript. This work was supported by Japan Society for the Promotion of Science Grants-in-Aid for Scientific Research 24300129 (to M.L.), 25890005 (to Y.O.) and 26640025 (to Y.T.), the National Agriculture and Food Research Organization (to Y.U.), the World Premier International Research Center Initiative (WPI) from the Ministry of Education, Culture, Sports, Science, and Technology (to Y.O., Y.T., Y.U. and M.L.) and the Nestlé Nutrition Council, Japan (to M.L.).

Materials

4-pin header Hirose A3B-4PA-2DSA(71)
Ampicillin Meiji Seika N/A
Analog-to-digital converter Contec AD16-16U(PCIEV)
Caffeine Sigma C0750
Carbide cutter Minitor B1055
Crimp housing Hirose DF11-4DS-2C
Crimp socket Hirose DF11-30SC
Dental cement (Toughron Rebase) Miki Chemical Product N/A
Epoxy adhesive Konishi #16351
FFC/FPC connector Honda Tsushin Kogyo FFC-10BMEP1(B)
Flat cable Hitachi Cable 20528-ST LF
Instant glue (Aron Alpha A) Toagosei N/A
Meloxicam Boehringer Ingelheim N/A
Pentobarbital Kyoritsu Seiyaku N/A
Signal amplifier Biotex N/A
Sleep recording chamber APL N/A
SleepSign software Kissei Comtec N/A for EEG/EMG recording/analysis
Slip ring Biotex N/A
Stainless steel screw Yamazaki N/A φ1.0×2.0
Stainless steel wire Cooner Wire AS633

Referenzen

  1. Berger, H. Über das Elektrenkephalogramm des Menschen. Arch. Psych. 87 (1), 527-570 (1929).
  2. Tobler, I., Deboer, T., & Fischer, M. Sleep and sleep regulation in normal and prion protein-deficient mice. J. Neurosci. 17 (5), 1869-1879, (1997).
  3. Kohtoh, S. et al. Algorithm for sleep scoring in experimental animals based on fast Fourier transform power spectrum analysis of the electroencephalogram. Sleep Biol. Rhythm. 6 (3), 163-171 (2008).
  4. Rosenbaum, E. Warum müssen wir schlafen? : eine neue Theorie des Schlafes. August Hirschwald (1892).
  5. Kubota, K. Kuniomi Ishimori and the first discovery of sleep-inducing substances in the brain. Neurosci. Res. 6 (6), 497-518 (1989).
  6. Ishimori, K. True cause of sleep: a hypnogenic substance as evidenced in the brain of sleep-deprived animals. Tokyo Igakkai Zasshi. 23, 429-457 (1909).
  7. Legendre, R., & Pieron, H. Recherches sur le besoin de sommeil consécutif à une veille prolongée. Z. Allegem. Physiol. 14, 235-262 (1913).
  8. Inoué, S., Honda, K., & Komoda, Y. Sleep as neuronal detoxification and restitution. Behav. Brain. Res. 69 (1-2), 91-96 (1995).
  9. Urade, Y., & Hayaishi, O. Prostaglandin D2 and sleep/wake regulation. Sleep Med. Rev. 15 (6), 411-418 (2011).
  10. Ueno, R., Ishikawa, Y., Nakayama, T., & Hayaishi, O. Prostaglandin D2 induces sleep when microinjected into the preoptic area of conscious rats. Biochem. Biophys. Res. Commun. 109 (2), 576-582 (1982).
  11. Krueger, J. M., Walter, J., Dinarello, C. A., Wolff, S. M., & Chedid, L. Sleep-promoting effects of endogenous pyrogen (interleukin-1). Am. J. Physiol. 246 (6 Pt 2), R994-999 (1984).
  12. Porkka-Heiskanen, T. et al. Adenosine: a mediator of the sleep-inducing effects of prolonged wakefulness. Science. 276 (5316), 1265-1268 (1997).
  13. Garcia-Garcia, F., Acosta-Pena, E., Venebra-Munoz, A., & Murillo-Rodriguez, E. Sleep-inducing factors. CNS Neurol. Disord. Drug. Targets. 8 (4), 235-244 (2009).
  14. Huitron-Resendiz, S. et al. Urotensin II modulates rapid eye movement sleep through activation of brainstem cholinergic neurons. J. Neurosci. 25 (23), 5465-5474 (2005).
  15. Wilkins, R. H., & Brody, I. A. Encephalitis lethargica. Arch. Neurol. 18 (3), 324-328 (1968).
  16. von Economo, C. Die encephalitis lethargica. Wien. Klin. Wochenschr. 30, 581-585 (1917).
  17. Moruzzi, G., & Magoun, H. W. Brain stem reticular formation and activation of the EEG. Electroencephalogr. Clin. Neurophysiol. 1 (4), 455-473 (1949).
  18. Saper, C. B., Fuller, P. M., Pedersen, N. P., Lu, J., & Scammell, T. E. Sleep state switching. Neuron. 68 (6), 1023-1042 (2010).
  19. Jones, B. E. in Progress in Brain Research,. Volume 145, eds. Kresimir Krnjevic Laurent Descarries & Steriade Mircea. Elsevier, 157-169 (2004).
  20. Saper, C. B., Scammell, T. E., & Lu, J. Hypothalamic regulation of sleep and circadian rhythms. Nature. 437 (7063), 1257-1263 (2005).
  21. Fort, P., Bassetti, C. L., & Luppi, P. H. Alternating vigilance states: new insights regarding neuronal networks and mechanisms. Eur. J. Neurosci. 29 (9), 1741-1753 (2009).
  22. Lu, J., Sherman, D., Devor, M., & Saper, C. B. A putative flip-flop switch for control of REM sleep. Nature. 441 (7093), 589-594 (2006).
  23. Paxinos, G., & Franklin, K. B. J. The mouse brain in stereotaxic coordinates. Academic (2001).
  24. Lazarus, M. et al. Arousal effect of caffeine depends on adenosine A2A receptors in the shell of the nucleus accumbens. J. Neurosci. 31 (27), 10067-10075 (2011).
  25. Huang, Z.-L. et al. Adenosine A2A, but not A1, receptors mediate the arousal effect of caffeine. Nat. Neurosci. 8 (7), 858-859 (2005).
  26. Qu, W.-M., Huang, Z.-L., Xu, X.-H., Matsumoto, N., & Urade, Y. Dopaminergic D1 and D2 receptors are essential for the arousal effect of modafinil. J. Neurosci. 28 (34), 8462-8469 (2008).
  27. Huang, Z. L. et al. Arousal effect of orexin A depends on activation of the histaminergic system. Proc. Natl. Acad. Sci. USA. 98 (17), 9965-9970 (2001).
  28. Xu, Q. et al. A mouse model mimicking human first night effect for the evaluation of hypnotics. Pharmacol. Biochem. Behav. 116, 129-136 (2014).
  29. Cho, S. et al. Marine polyphenol phlorotannins promote non-rapid eye movement sleep in mice via the benzodiazepine site of the GABAA receptor. Psychopharmacol. 231 (14), 2825-2837 (2014).
  30. Liu, Y.-Y. et al. Piromelatine exerts antinociceptive effect via melatonin, opioid, and 5HT1A receptors and hypnotic effect via melatonin receptors in a mouse model of neuropathic pain. Psychopharmacol. 231 (20), 3973-3985 (2014).
  31. Qu, W.-M. et al. Lipocalin-type prostaglandin D synthase produces prostaglandin D2 involved in regulation of physiological sleep. Proc. Natl. Acad. Sci. USA. 103 (47), 17949-17954 (2006).
check_url/de/53678?article_type=t

Play Video

Diesen Artikel zitieren
Oishi, Y., Takata, Y., Taguchi, Y., Kohtoh, S., Urade, Y., Lazarus, M. Polygraphic Recording Procedure for Measuring Sleep in Mice. J. Vis. Exp. (107), e53678, doi:10.3791/53678 (2016).

View Video