Summary

Experimental Research Undersöka hur människor kan klara av osäkerhet genom mjuk Haptisk Sensations

Published: September 16, 2015
doi:

Summary

To date research has focused on cognitive strategies people adopt to cope with uncertainty. This research examines instead an experiential way of dealing with uncertainty and introduces a set of experimental methods showing how the experience of haptic softness can serve as a tool to deal with uncertainty.

Abstract

Människan är ständigt omgiven av osäkerhet och förändring. Frågan är hur man kan klara en sådan osäkerhet. Hittills har de flesta forskning inriktad på de kognitiva strategier människor antar att hantera osäkerhet. Men särskilt när osäkerheten beror på oförutsägbara samhälls händelser (t ex., Ekonomiska kriser, politiska revolutioner, hot terrorism) varav en är oförmögen att bedöma påverkan på ett framtida levande, kognitiva strategier (som söker ytterligare information) är sannolikt att misslyckas för att bekämpa osäkerhet. Istället diskuterar nuvarande pappers en metod som visar att människor kan hantera osäkerhet erfarenhetsmässigt genom mjuka haptiska sensationer. Närmare bestämt, eftersom röra något mjukt skapar en känsla av komfort och säkerhet, människor föredrar objekt med mjukare jämfört med hårdare egenskaper när man känner sig osäker. Söker efter mjukhet är en mycket effektiv och effektivt verktyg för att hantera osäkerhet our händer är tillgängliga vid alla tidpunkter. Detta protokoll beskriver en uppsättning metoder visar 1) hur miljö (o) säkerhet kan situations aktiveras med ett erfarenhets priming förfarande, 2) att kvaliteten på mjukhet erfarenhet (vilken typ av mjukhet och hur det är erfarna) frågor och 3) hur osäkerhet kan minskas med hjälp av olika metoder.

Introduction

Osäkerhet, dess föregångare och konsekvenser, är en mycket undersökt ämne i ekonomi, psykologi och marknadsföring. Förståeligt, som i det moderna samhället människor ständigt konfronteras med osäkerhet: I sina dagliga beslut shopping, deras karriärer och deras familjedynamik. Att lära sig att förhandla och hantera osäkerheten har därmed blivit ett krav i det moderna livet.

Osäkerhet i allmänhet definieras som en brist på kunskap. Hittills har de flesta forskning inom marknadsföring och beslutsfattande inriktat på osäkerhet på grund av valet alternativ. På grund av ofullständig information, människor känner sig osäkra på vilka alternativ som finns och användbarheten av dessa alternativ 1,2. För att minska denna osäkerhet, människor ofta försöker öka sin kunskapsbas och söka ytterligare information 2-4.

Men förutom att känna osäkra på grund av information som saknas, människor utsätts ocksåtill osäkerhet på grund av oförutsägbara och okontrollerbara yttre händelser vars effekter är svårt att bedöma om ett framtida liv 5,6. Sådan osäkerhet miljö uppstår när man inte vet hur miljön kan förändras och därmed kan inte tilldela sannolikheter till sannolikheten för framtida händelser. Exempel på denna typ av osäkerhet är till exempel konjunktursvängningar, hot om terroristattacker, och politiska förändringar. Under sådana osäkerhetsframmana omständigheter kommer helt enkelt söka efter information inte bekämpa osäkerhet. Speciellt eftersom osäkerheten miljö är allt vanligare i det moderna samhället och det finns väldigt lite känt om hur denna osäkerhet påverkar beslutsfattandet och val, är det av yttersta vikt att utveckla en ny experimentell metod för att situations aktivera osäkerhet miljön. Den nuvarande protokollet tillgodoser dessa behov.

Dessutom, traditionellt har fokus legat på cognittiva strategier människor använder när man står inför osäkerhet. Forskningen har bland annat visat att – förutom att söka ytterligare information – folk blir mer nära sinnade om deras attityder 7, betonar rättvisa och rättvisa förfaranden 8, och uppfattar illusionary mönster i slumpmässiga stimuli när man står inför osäkerhet 9. Men människor är inte alltid möjlighet att kognitivt klara osäkerhet, till exempel när de saknar tid eller när de har begränsad kognitiv förmåga att göra detta. I vilket fall kan de använda en alternativ, erfarenhets väg och söka mjuka haptiska sensationer att effektivt hantera och minska osäkerheten.

Mänsklig bedömning kan påverkas av kroppsliga upplevelser som överförs av sensoriska system gör kontakt med yttervärlden (dvs visuell, akustisk eller haptisk). Dessa känslor kan påverka våra bedömningar utan en semantisk, kognitiv tolkning av sinnesintryck 10. ToucHing något mjukt kan vara en sådan kroppsliga erfarenhet folk söker efter när man handskas med osäkerhet. I barndomen, är känslor av obehag ofta lindras genom fysisk beröring exempelvis att hålla eller klappa av vårdgivare eller genom att känna mjuka gosedjur. Genom sådana tidiga erfarenheter med touch, blir mjukhet starkt förknippad med komfort och säkerhet och kan därför vara ett effektivt verktyg för att slåss osäkerhet. Men vilken typ av mjuk haptisk sensation kommer att bidra till att hantera osäkerhet? Alla typer? Och skulle mjukhet upplevas eller är det nog när de mjuka egenskaperna hos ett objekt är endast ses på en datorskärm? Detta protokoll tar upp dessa frågor.

Förutom de strategier människor använder för att hantera osäkerhet, är det viktigt att veta om en särskild strategi är funktionell. Funktionaliteten av mjukhet söker kan till exempel mätas subjektivt genom att etablera en nivå av osäkerhet innan och efter att ha hållit sågot mjuk (osäkerhet över tiden). Ett annat sätt att bedöma osäkerhet minskning mer indirekt är att använda en tvetydig uppgift, såsom Snowy Bild Task (SPT) 11. Denna uppgift består av en uppsättning bilder i vilka föremålen är inbäddade i visuell snö. Deltagarna måste ange vilket objekt de tror är dolt bakom snön och deras osäkerhet med avseende på deras svar. Slutligen kan en personlighet frågeformulär (Osäkerhet intolerans Scale 12) användas för att mäta om mjukhet också kan öka en persons allmänna tolerans mot osäkerhet i det dagliga livet.

Protocol

Följande metoder testades alla i laboratoriet vid universitetet i Köln, där människor (studenter) frivilligt delta. I linje med de etiska riktlinjer som offentliggjorts av American Psychological Association och de allmänna bestämmelserna i institutionella prövningsnämnder för etiska frågor, var alla deltagare informeras i förväg om vilken typ av studien (dvs.., Informerat samtycke). Detta informerat samtycke förklarade karaktär forskningsprojektet och alla potentiella risker och fördelar för de …

Representative Results

Dessa studier användes för att undersöka 1) om människor föredrar objekt med mjuka egenskaper när man står inför osäkerhet och 2) om att söka efter mjukhet när man står inför osäkerheten är funktionell, det vill säga, om det minskar osäkerheten. En evakueringsförfarande (beskriven ovan) användes för att experimentellt manipulera miljö (o) säkerhet. De manipulation kontroller över de tre studierna bekräftade effektiviteten av den nyutvecklade erfarenhets priming av (o) säkerhet (p</e…

Discussion

Den här artikeln beskriver en rad åtgärder om hur människor kan hantera och kan minska osäkerheten via en erfarenhets i stället för en kognitiv väg. Dessutom visar det en metod för att experimentellt aktivera osäkerhet miljö gör det möjligt för forskare att undersöka hur den här typen av osäkerhet, förutom valet osäkerhet påverkar beslutsfattandet och val. För det tredje, diskuterar det tre olika metoder (både direkta och indirekta) mäta om mjukhet söker kan minska osäkerheten.

<p class="jov…

Offenlegungen

The authors have nothing to disclose.

Acknowledgements

This research was supported by the Gottfried Wilhelm-Leibniz Grant from the German Research Foundation (DFG) awarded to Thomas Mussweiler.

Materials

Medialab Empirisoft Program to create and run experiments 
Qualtrics Qualtrics.com Online survey program
SPSS Version 21 IBM Statistical program

Referenzen

  1. Kahneman, D., Slovic, P., Tversky, A. . Judgment Under Uncertainty: Heuristics and Biases. 36, (1982).
  2. Lipshitz, R., Strauss, O. Coping with uncertainty: A naturalistic decision-making analysis. Organ. Behav. Hum. Dec. 69 (2), 149-163 (1997).
  3. Urbany, J. E., Dickson, P. R., Wilkie, W. L. Buyer uncertainty and information search. J. Consum. Res. 16 (2), 208-215 (1989).
  4. Van Horen, F., Pieters, R. When High Similarity Copycats Lose and Moderate Similarity Copycats Gain: The Impact of Comparative Evaluation. J. Marketing. Res. 49 (1), 83-91 (2012).
  5. Duncan, R. B. Characteristics of organizational environments and perceived environmental uncertainty. Admin. Sci. Quart. 17 (3), 313-327 (1972).
  6. Milliken, F. J. Perceiving and interpreting environmental change: An examination of college administrators’ interpretation of changing demographics. Acad. Manage. J. 33 (1), 42-63 (1990).
  7. McGregor, I., Zanna, M. P., Holmes, J. G., Spencer, S. J. Compensatory conviction in the face of personal uncertainty: going to extremes and being. J. Pers. Soc. Psychol. 80 (3), 472-488 (2001).
  8. Van den Bos, K. Uncertainty management: The influence of uncertainty salience on reactions to perceived procedural fairness. J. Pers. Soc. Psychol. 80 (6), 931-941 (2001).
  9. Whitson, J. A., Galinsky, A. D. Lacking control increases illusory pattern perception. Science. 322 (5898), 115-117 (2008).
  10. Krishna, A., Schwarz, N. Sensory marketing, embodiment, and grounded cognition: A review and introduction. J. Consum. Psychol. 24 (2), 159-168 (2014).
  11. Ekstrom, R. B., French, J. W., Harman, H. H., Dermen, D. . Manual for kit of factor referenced cognitive tests. , (1976).
  12. Gerlach, A. L., Andor, T., Patzelt, J. Die Bedeutung von Unsicherheitsintoleranz für die Generalisierte Angststörung Modellüberlegungen und Entwicklung einer deutschen Version der Unsicherheitsintoleranz-Skala. Z. Kl. Psych. Psychoth. 37 (3), 190-199 (2008).
  13. Watson, D., Clark, L. A., Tellegen, A. Development and validation of brief measures of positive and negative affect: the PANAS scales. J. Pers. Soc. Psychol. 54 (6), 1063-1070 (1988).
  14. Dugas, M. J., Gosselin, P., Ladouceur, R. Intolerance of uncertainty and worry: Investigating specificity in a nonclinical sample. Cognitive Ther. Res. 25 (5), 551-558 (2001).
  15. Van Horen, F., Mussweiler, T. Soft assurance: Coping with uncertainty through haptic sensations. J. Exp. Soc. Psychol. 54, 73-80 (2014).
  16. Lun, J., Sinclair, S., Whitchurch, E. R., Glenn, C. do I think what you think? Epistemic social tuning and implicit prejudice. J. Pers. Soc. Psychol. 93 (6), 957-972 (2007).
  17. Mueller, P. A., Oppenheimer, D. M. The Pen Is Mightier Than the Keyboard. Advantages of Longhand Over Laptop Note Taking. Psychol. Sci. 25, 1159-1168 (2014).
  18. Wichman, A. L., Brunner, R. P., Weary, G. Immediate and delayed effects of causal uncertainty inductions on uncertainty accessibility. J. Exp. Soc. Psychol. 44 (4), 1106-1113 (2008).
  19. Loewenstein, G. Out of control: Visceral influences on behavior. Organ. Behav. Hum. Dec. 65 (3), 272-292 (1996).
  20. Keng, J., et al. Huggy Pajama: A mobile parent and child hugging communication. Proceedings of the 7th international conference on interaction design and children. , 250-257 (2008).
check_url/de/53155?article_type=t

Play Video

Diesen Artikel zitieren
van Horen, F., Mussweiler, T. Experimental Research Examining How People Can Cope with Uncertainty Through Soft Haptic Sensations. J. Vis. Exp. (103), e53155, doi:10.3791/53155 (2015).

View Video